Amido erbjuder lösningar för administration och hantering av behörigheter till passersystem, lås och andra elektroniska enheter till fastighetsägare, bostadsbolag, offentlig verksamhet och företag i Sverige och Norden. Bolaget grundades 2008, omsätter cirka 40MSEK, har 39 medarbetare och huvudkontor i Göteborg. Amido AB är marknadsnoterat på Spotlight Stock Market (Ticker: AMIDO). www.amido.se
Digitala lås, smarta hus, intelligenta lägenheter. Det finns förstås mängder med konstiga beskrivningar på saker som borde heta något annat. Det finns mer mekanik än datorkraft i ett digitalt lås, men vi får ändå en liten hint om vad det handlar om.
Analogt
Visste du att det räcker med en bild på en fysisk nyckel så går det oftast att göra en kopia. Har du fått fysisk tillgång till den och vet vad du gör, har du för alltid samma tillgång till platsen som den som är rättmätig ägare till nyckeln.
Eftersom det är så enkelt att kopiera en vanlig analog nyckel har det sedan nyckelns uppkomst funnits en utveckling mot att skapa mer komplicerade konstruktioner, för att göra det svårare med kopiering. Samtidigt som mer komplicerade konstruktioner självklart ökar risken för att faktiskt inte komma hem efter femtioårskalaset på lördagskvällen.
Dyrka lås
Min son är i gott sällskap. Bästsäljaren i kategorin lås på Amazon är ett dyrkset med ett hänglås för att lära sig dyrka lås. Han har sett hundratals videos och inom en timme hade han löst både mitt hänglås till gymmet, och det stora tunga som jag trodde avskräckte tjyvar för att välja och vraka mellan min racercykel (som jag ändå inte vill ha kvar, men inte orkat sälja på blocket) och finservisen (som jag fick när jag gifte mig 1992 och inte varit använd sen dess).
För 24 år sedan slutades det sälja bilar i Sverige utan digitalt lås. Du kanske säger ”Va, jag har en metallnyckel till min bil och den är bara åtta år gammal”. Jo – men den har en digital del också som ser till att bilen inte går att starta.
Så nu, med 25 års fördröjning kommer det äntligen digitala lås som ersätter ditt analoga lås till ditt hem i lite större skala – även om det fortfarande säljs fler analoga än digitala så håller det på att vända.
Man kan göra flera uppdelningar för att se hur det ser ut idag och vart marknaden är på väg – och som alltid när saker ska kategoriseras blir det lite väl svart-vitt – men så ser livet ut.
Om vi börjar uppdelningen med lås som är riktade mot konsument och lås som är riktade mot fastighetsägare kan man se att early adopters är enklare att hitta på konsumentsidan. Å andra sidan är det jobbigt att ha med konsumenter att göra och ska du sälja mycket lönar det sig att rikta sig mot de som köper tiotusentals.
En större förenkling är att ”öppna med mobilen”, ”öppna med blipp” eller ”öppna med nyckel”. Att öppna med mobilen kan innebära egentligen vad som helst. Så vi kan bli lite mer tekniska.
Om vi delar in lås i hur vi kommunicerar med dem tekniskt. De vanligaste idag är ”nyckel” – dvs något som stoppas in i låset och där du själv gör vridningen, bluetooth, fysiskt kort/tagg, bara kod eller NFC.
Det existerar också en del leverantörer som gör saker väldigt komplicerade…
Telefonen använder mobilnätverket för att prata med en server för att prata med en annan server som använder en tjänst som ansluter till fastighetens nätverk och säger till låset att öppna dörren.
Det där är ofta samma leverantörer som tycker det är ålderdomligt att ha något som pratar lokalt med låset. Den här typen av teknik fungerar rätt bra om du behöver gå in genom en dörr någon gång i månaden, men det är sårbart, långsamt och ”meckigt” att behöva låsa upp telefonen och trycka på knappar. I värsta fall öppna rätt app och verifiera dig en gång till också.
Att öppna en dörr tar plötsligt 30 sekunder och även om det verkligen måste anses kvala in i kategorin extrema ilandsproblem, blir det skillnad mot när vi ser att om en låsöppning tar längre tid än 500 millisekunder blir folk irriterade. Här blir folk ungefär 60 gånger mer irriterade.
Om vi istället delar upp låsen i det som skapar irritation eller inte blir det då så här:
Det som skapar minst irritation är när dörren låses upp automatiskt när du kommer i närheten av den. I nästan samma kategori ligger att låsa upp den med en nyckel, så länge det fungerar som du förväntar dig. Även om det sistnämnda är mer komplicerat är det något som vi gjort sedan vi fick vår första nyckel, så det kräver ingen mental ansträngning att lära om, som nästan allt annat. I samma kategori finns att öppna dörren med tagg i nyckelknippan. Däggdjurshjärnan är redan programmerad med att fiska upp nyckelknippan och det känns enkelt att dutta plastbiten mot läsaren.
Här kan vi stanna upp lite grann…
Det verkar som att vi vänjer oss väldigt fort vid att göra saker enklare för oss. Så när vi väl vant oss vid att låsa upp dörren med tagg, blir det väldigt irriterande med nyckel. Och när vi vant oss vid att dörren låses upp automatiskt, blir vi extremt irriterade när det inte fungerar. Det där verkar ha att göra med hur vi är programmerade, som intermittent förstärkning (googla det om du är singel!), att vi kan vänja oss vid ett kontinuerligt ljud så att det inte hörs, men när det är oregelbundet blir det oerhört stressande, eller för den delen grannar som dekorerar balkongen med blinkande julbelysning i blandade färger.
Det finns också en annan faktor här som inte går att underskatta. Det här handlar om människors upplevda trygghet. Observera här att det ju är enorm skillnad på upplevd och faktisk trygghet. Det är farligare att gå över en gata på ett övergångsställe, än på samma gata där det inte är ett övergångsställe. Det är faktiskt farligare att gå över ett övergångsställe än att flyga. Bor man i ett ”särskilt utsatt område” upplever man generellt sig oerhört mycket tryggare än personer som bor någon annanstans än besöker det. Så det finns en stark koppling mellan vana och hur vi upplever trygghet.
Tillbaka till våra lås då.
Om vi ska generalisera och dela in befolkningen i kategorierna teknikintresserade män och äldre damer (möjligen lite grovkornigt, jag vet…) klarar den första kategorin normalt av att inse att bara för att du använder din telefon att öppna dörren, så betyder det inte per automatik att Svempa i grönsaksaffären kan öppna den med sin. Eller – det är egentligen här skillnaden kommer in. Båda kategorierna kan förstå det, men det är bara den första kategorin som KÄNNER det.
Så den gamla analoga nyckeln KÄNNS mycket säkrare, men är i praktiken oerhört mycket mindre säker.
Hur ska vi få de 90% av världen som tillhör kategorin äldre damer att uppleva samma trygghet, medan de får en reellt oerhört mycket högre säkerhet? Antingen får vi ge det rätt mycket tid – eller så får vi göra som med bilarna. Under de första åren hade alla en plåtnyckel till sin bil. Med tiden gick det att öppna även med en knapp – men plåtbiten satt kvar. Nuförtiden är det svårt att inte tänka sig en keyless bil (men det är ju iofs jag som tänker nu – och jag tillhör inte den där kategorien ännu, så jag vet inte…)
Så vill vi skicka ut digitala lås till stora mängder människor som inte bryr sig om teknik, då behöver nog en metallbit stoppas in i en annan metallbit ett tag till framöver, även om det är en halvbra lösning.
Med det sagt är jag inne på mitt fjärde digitala dörrlås i livet – och då har jag faktiskt aldrig bytt lås på samma dörr ännu. Jag sätter ett nytt lås när jag får en ny dörr. Just nu har jag ett Danalock kopplat till mitt Apple Homekit. Det är långt ifrån perfekt och jag längtar tillbaka till förra lägenhetens lås med bara blue tooth – nu måste jag ju faktiskt trycka OK på notifieringen i telefonen innan dörren låses upp och lamporna tänds hemma.
Det hade jag vant mig av med…
